Lägesbild av digital trygghet

I digitaliseringsstrategin har regeringen valt att lyfta fram digital trygghet som ett av fem viktiga delmål. Målsättningen är att ”i Sverige ska det finnas de bästa förutsättningarna för alla att på ett säkert sätt ska ta del av, ta ansvar för samt ha tillit till det digitala samhället.” Digitaliseringsrådet bidrar med strategiska analyser för att främja och stödja genomförandet av en aktiv politik. Vi har överlämnat en lägesbild av digital trygghet till regeringen som lyfter centrala möjligheter och utmaningar. Här kan du ta del av innehållet i lägesbilden.

En hand som håller ett betalkort samtidigt som en person  skriver på en dator.

Tillit till det digitalt samhället

För att människor och företag ska våga lita på den snabba digitala utvecklingen behöver samhället skapa förutsättningar för trygghet. Individer och företag ska inte behöva känna sig osäkra när de använder digitala tjänster. Därför behövs styrning, regelverk och information som stöttar oss att agera med förnuft.

Delmålet digital trygghet handlar om att individer och organisationer ska känna sig trygga och kunna lite på att samhället är rustat för de risker som finns i en digital värld.

I digitaliseringsstrategin har regeringen identifierat sex viktiga områden under delmålet digital trygghet:

  • En digital identitet
  • Höga krav på säkerhet
  • Integritet i det digitala samhället
  • Demokratin värnas i digitala miljöer
  • En trygg och mobil arbetsmarknad
  • Fungerande digitala marknader och trygga konsumenter

De sex delområdena spänner över många frågor som berör samhällets och medborgarnas trygghet på olika sätt.

I lägesbilden lyfter vi tre aspekter av trygghet som är återkommande inom de olika delområdena:


Funktionell säkerhet i digitala system.
Det som gör att IT- och kommunikationssystem är och upplevs vara tillförlitliga, tillgängliga och robusta.

Individens tillit till digitala system.

• Digitaliseringen påverkar många samhällsområden.
Strategin beskriver några aspekter, till exempel effekter på demokratin och arbetsmarknaden. Digitaliseringsrådet kan konstatera att det finns många fler områden där digitaliseringen medför stora förändringar i samhället. Förändringar som kan få konsekvenser för tryggheten.

Det finns naturligtvis samband mellan de tre perspektiven.
Över tid kan man anta att en hög säkerhet bidrar till ökad tillit. Hög tillit stödjer ökad användning av de digitala systemen vilket i sin tur driver på transformeringen i samhället (till exempel arbetsmarknad, sjukvård, betalningssystem).

 


 

Övergripande reflektioner

Arbetet med lägesbilden har pågått under perioden oktober 2017 - september 2018. Ett 30-tal aktörer har bidragit med kunskap, synpunkter och fakta. 

Följande fyra övergripande områden har återkommit under samtalen. 

1. Alla behöver tillgång till en användbar e-legitimation. 
Det är viktigt och grundläggande att alla i Sverige kan skaffa och använda en e-legitimation.

2. Alla behöver grundläggande digital kunskap

3. Företag och organisationer behöver öka kompetensen om informations- och cybersäkerhet. Det behöver ses som en strategisk verksamhetsfråga.

4. Vi måste hantera avvägningar mellan den personliga integriteten och möjligheten att utveckla nya innovativa tjänster med data som en resurs

 


Möjligheter och utmaningar

Digital trygghet spänner över sex underområden med det gemensamma att de tillit och förtroende är grundläggande i ett digitalt samhälle. Nedan listas några av de utmaningar som lyfts fram i lägesbilden: 

En digital identitet

  • Att alla i Sverige ska kunna använda e-legitimation är en viktig grundförutsättning i ett digitalt samhälle. Det behöver därför bli enklare för individen att skaffa en elektronisk identitetshandling utan att ge avkall på säkerheten. DIGG, Myndigheten för digital förvaltning, bör få i uppdrag att öka den digitala tillgängligheten vid utformningen av e-legitimationslösningar med syfte att skapa förtroende och göra det möjligt för alla invånare att bli användare.

  • Fokus på användaren behöver stärkas när E-legitimationsnämndens ansvar tas över av DIGG.

  • Det behöver bli enklare för verksamheter att införa och använda lösningar för digital identitet. Digitaliseringsrådet anser att DIGG bör få i uppdrag att utforma ett pedagogiskt stöd som täcker de aspekter som rör autentisering, och som behöver beaktas vid framtagande av bland annat e-tjänster. 

Höga krav på säkerhet

  • Förmågan och förutsättningarna att arbeta systematiskt med informations- och säkerhetsarbetet brister hos offentlig verksamheter och företag. Det behöver ske en kunskapsutveckling på alla nivåer. Vid sidan om it-specialister behöver även ledningsfunktioner ta ett större ansvar för frågorna. 

  • Kännedomen om informationssäkerhet är generellt låg hos Sveriges invånare. Vår bedömning är att arbetet behöver växlas upp för att höja kunskapsnivån inom informations- och cybersäkerhet. 

Integritet i det digitala samhället

  • Allmänheten har glömts bort när det gäller information om hur och varför uppgifter och data används. Till exempel medförde införandet av dataskyddsförordningen, GDPR, stora informationsinsatser till såväl privata som offentliga organisationer. Insatser och information riktade till enskilda invånare var betydligt mer begränsade. Här behöver förändring ske. Digitaliseringsrådet rekommenderar att allmänhetens kunskap om hantering av personuppgifter och personlig data behöver stärkas. 

En trygg och mobil arbetsmarknad

  • Plattformsekonomin skapar nya sätt att anställa och arbeta. Digitaliseringsrådet tror att Sverige skulle kunna bli ett föregångsland för hur plattformsekonomin kan bidra till utvecklingen genom att skapa nya arbeten, öka konkurrenskraften och skapa nya företag. Vi rekommenderar att det startas samtalsforum med arbetsmarknadens parter angående plattformsekonomins villkor. 
  • En trygg arbetsmarknad i ett digitalt samhälle innebär bland annat att yrkesverksammas integritet och relation till data aktualiseras. Nya arbetsmetoder kommer innebära att allt mer data från den som utför arbete kommer att samlas in. Digitaliserade arbetsverktyg ger möjlighet att registrera, mäta och utvärdera arbete på nya sätt. Det rör sig om allt från hur en person rör sig under sin arbetsdag eller hur länge en person arbetar med en viss uppgift, till hur mycket resurser som förbrukas under arbetets gång. 

Fungerande digitala marknader och trygga konsumenter

  • Onlineplattformar, där det inte tydligt framgår vem man handlar från, blir allt vanligare. Därför behöver olika roller, ansvar och rättigheter vid dessa transaktioner förstås av konsumenterna. Det är också viktigt att säkerheten hos de som tillhandahåller plattformarna bevakas. Digitaliseringsrådet föreslår att Konsumentverket ska följa denna utveckling. De bör beskriva olika förhållanden (rättigheter och skyldigheter samt säkerheten hos plattformarna) och föreslå eventuella åtgärder för att ta tillvara konsumenternas intressen och de möjligheter som online-plattformarna ger samt samverka med relevanta aktörer.

 

 


 

Läs hela lägesbilden

Framsida på En lägesbild av digital trygghet.

Ladda ner och läs hela lägesbilden av digital trygghet (pdf-fil) >

 

Film om digital trygghet>

 

 

Vid frågor om lägesbilden kontakta: 

Jörgen Ahlström, projektledare

E-post: jorgen.ahlstrom@digitaliseringsradet.se