Sverige stärker sin position som digitalt högpresterande - men mer finns att göra

EU-kommissionens index, DESI, publiceras varje år och kartlägger EU-ländernas prestation inom digitalisering. Den 18 maj publicerades nya beräkningar som placerar Sverige på en andra plats efter Danmark. Det är en förbättring med en placering sedan förra året. Sverige räknas tillsammans med Danmark, Finland, Nederländerna, Storbritannien, Luxemburg, Belgien och Estland som de högpresterande länderna i Europa.

Index för digital ekonomi och digitalt samhälle

Att jämföra Sverige med andra länder inom olika områden är nödvändigt om målet att ”bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter” ska kunna följas upp. Digitaliseringsrådets uppgift är att följa Sveriges utveckling ur ett internationellt perspektiv. Det finns flera index som presenteras av olika internationella aktörer och uppdateras i regel en gång per år. DESI är EU-kommissionens jämförelsemått för digital ekonomi och digitalt samhälle och uppdaterades den 18 maj 2018.
DESI-rapporten baseras på 31 indikatorer som grupperas i fem områden;

  • Uppkoppling, som innehåller infrastruktur.
  • Humankapital, grundläggande respektive avancerade digitala färdigheter.
  • Användning av internet, medborgares online aktivitet i olika aspekter av samhället.
  • Integrering av digital teknik, företags digitalisering och onlinehandel.
  • Digitala offentliga tjänster, e-förvaltning.

Indikatorerna är till största del harmoniserade via medlemsstaternas statistiksamarbete Eurostat. I några fall baseras de på fristående samordnade Europeiska datainsamlingar (som till exempel den europeiska bredbandskartläggningen).

 

Bild på länderna Danmark, Sverige, Finland och Nederländerna med texten "are the leaders".
Bild: Danmark, Sverige, Finland och Nederländerna toppar anordningen i DESI-rapporten 2018.


Hur utvecklas Sveriges prestation?

Sammantaget visar den senaste rapporten att Sverige gör framsteg inom flera områden och vi ligger generellt högt inom alla fem kategorier. Analysen visar samtidigt att det finns mycket mer att göra för att fortsätta stimulera en positiv utveckling.

Styrkor

Sverige har en hög uppkopplingsgrad och ligger på en fjärdeplats i EU. Utnyttjandet av snabbt (över 30 mbit/s) bredband har ökat från förra mätningen, från 75% (DESI-17) till 78% (DESI-18). Tillgången till ultrasnabba bredbandsuppkopplingar (med teknikerna fiber och kabel) är avsevärt högre än genomsnittet inom EU. Sverige börjar också närma sig 50% i användandet av ultrasnabbt bredband, vilket är tre gånger högre än genomsnittet inom EU.

Sverige är ledande inom EU vad gäller bredbandsuppkoppling, däremot återstår glest befolkade områden som är svåra att täcka. I dessa områden minskar investeringsviljan från privata aktörer. Det är en grund för att se över tillståndsprocessen med syftet att bidra med administrativa lättare eller så kan det bli aktuellt att öka den offentlig finansiering för att klara av utbyggnaden. Post-och telestyrelsen har pågående uppdrag som ska stimulera och möjliggöra en fortsatt utbyggnad.

Under 2017 har Sverige gjort stora framsteg inom kategorin humankapital. Av svenskarna har 77 % mer än grundläggande eller grundläggande digital kompetens. I jämförelse med andra EU länder ligger Sverige långt framme men trots det är digital delaktighet och bristen på specialistkompetens centrala frågor för digitaliseringspolitiken. Bland annat uppmärksammar Digitaliseringsrådet i en lägesbild att minst 600 000 personer står utanför det digitala samhället och många upplever att de inte är delaktiga. DESI-rapporten anger att 5% i Sverige helt saknar digital kompetens.

Sverige har näst högsta andelen IKT-specialister i arbetskraften i EU. Det är naturligtvis ett positivt resultat men likafullt råder det stor brist på kvalificerad kompetens. Efterfrågan överträffar utbudet och prognoser visar att gapet kommer öka. Digitaliseringsrådet konstaterar i en lägesanalys att bristen på spetskompetens håller tillbaka svenska företags utveckling och tillväxt. Att lösa behovet av livslångt lärande är nödvändigt, vilket bland annat Digitaliseringsrådet och arbetsmarknadens parter pekar på. En rapport från Sveriges ingenjörer betonar att många företag trots den starka ekonomin inte budgeterar för kompetensutveckling och helt saknar planer för hur de ska rekrytera kompetens till sina företag.

DESI-rapporten uppmärksammar att 95% av svenskarna är aktiva på internet och vi är vana att använda olika tjänster. Användningen av videosamtal är den kategori som har ökat mest sedan förra mätningen.

Svenskt näringsliv använder sig aktivt av digital teknik för att uppnå högre effektivitet, produktivitet och försäljning. Olika branscher visar dock på olika mognadsgrad, där vissa branscher ligger mer i framkant än andra. Branscher som släpar efter är byggindustrin, transport och fastighetsbolag. Analyser visar även att små företag ligger efter de större företagen.

Långsiktig förbättringskurva

De främsta utmaningarna som DESI-rapporten lyfter fram är den decentraliserade förvaltningsmodellen som påverkar frågor om strategisk styrning och ledning. Dessutom fortsätter Sverige att tappa vad gäller öppen data, där redovisas svaga resultat.

Inom digitala offentliga tjänster ligger Sverige på en femte plats och användare av e-förvaltningstjänster har blivit fler sedan förra mätningen. En negativ kurva har brutits. Sverige arbetar aktivt för att påskynda digitaliseringen av offentlig sektor. I budgeten för 2018 avsattes 20 miljoner euro på olika satsningar för de tre kommande åren. En av de viktigaste insatserna är inrättandet en den nya Myndigheten för offentlig förvaltning som bland annat ska utveckla en nationell digital infrastruktur.

Inom e-hälsoområde pågår flera satsningar som stärker Sveriges position. 99 % av alla recept är elektroniska och vision e-hälsa 2025 driver på utvecklingen genom en konkret handlingsplan. Det största och mest omfattande initiativet är införandet av en nationell läkemedelslista. Det är en nationell satsning som ska leda till att patienter, vårdgivare och apotek får tillgång till samma information och kan se vilka läkemedel som skrivits ut oavsett vem som skrivit ut dem. Uppdraget leds av eHälsomyndigheten.