Fyra centrala utmaningar för Sveriges digitalisering summeras i lägesbild om digital ledning

9 september 2019

Digitaliseringsrådet har överlämnat ”En lägesbild av digital ledning” till regeringen och digitaliseringsminister Anders Ygeman. Rapporten är den sista av fem lägesbilder som är kopplade till regeringens digitaliseringsstrategi. I denna avslutande lägesbild lyfter vi fyra centrala utmaningar. Det är utmaningar som varit genomgående i våra analyser och där vi kan konstatera att det behövs nationell kraftsamling om Sverige ska nå de nationella målen för digitaliseringspolitiken.

Kanslichef Nils Hertzberg överlämnar lägesbilden till statsrådet Anders Ygeman.

Kanslichef Nils Hertzberg överlämnar lägesbilden till statsrådet Anders Ygeman.


Främsta utmaningarna

Sverige är bra och har en god utgångspunkt vad gäller digitalisering, vilket bland annat OECD:s genomlysningar konstaterar. Ambitionen inom digitaliseringspolitiken är hög samtidigt som det är många länder som driver på utvecklingen med betydande insatser. Om Sverige vill bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter behöver insatserna anpassas till ambitionsnivån och bli större och mer långsiktiga.

I arbetet med att rapportera lägesbilder till regeringen har vi kunnat konstatera att det finns ett antal centrala områden som är återkommande och som går in i alla delmål som pekas ut i digitaliseringsstrategin. Vi väljer att i den första delen i ”En lägesbild av digital ledning” höja blicken och summera fyra strategiska utmaningar för Sveriges utveckling. Vår bedömning är att det är fyra utmaningar som förutsätter kraftsamling och att det finns tillräcklig kunskap för att gå från ord till handling.

1. Förstärkt nationellt ledarskap.
Diskussionen kring hur vi som samhälle ska kunna använda digitaliseringen på bästa sätt blir allt intensivare och allt fler initiativ tas för att försöka utveckla verksamheter utifrån dess möjligheter (och utmaningar). Digitaliseringspolitiken syftar till att stödja denna utveckling. Med tanke på hur viktigt det är att vi använder oss av digitaliseringen möjligheter för att klara av de stora utmaningar vi står inför ser vi behov av att utveckla och stärka de politiska insatserna. Vi ser också att många andra länder genomför betydande satsningar. Vi vill här lyfta tre perspektiv.

  • Mål och ansvar: Digitaliseringsstrategin ger viss ledning i arbetet för hur Sverige ska bli bäst i världen på att ta till vara digitaliseringens möjligheter. Målen för Sveriges digitaliseringspolitik behöver dock brytas ner och konkretiseras och dessutom behöver det tydligt framgå vem som ansvar för respektive mål. Styrning, genomförande (med handlingsplaner) och uppföljning kommer att tjäna på en tydlighet i ansvar och i vad som ska uppnås.

  • Resurser: Vi anser också att betydligt mer resurser behöver tillföras. Ett exempel är Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) som har en central roll för utvecklingen inom offentlig sektor och som måste få långsiktiga förutsättningar i form av mandat och resurser.

  • Stärk Regeringskansliet: Politikens roll i detta är utmanande. Digitaliseringen är horisontell och skär genom flera sakområden samtidigt. Samtidigt påverkar och påverkas digitaliseringen av juridik, teknik, samhälls- och beteendekunskap, ekonomi och organisationslära med mera. Det skapar komplexitet, inte bara vid genomförandet av insatser utan även när beslut om insatser ska tas. För att hantera detta behövs ett starkt nationellt ledarskap som ger förutsättningar hos myndigheter och företag, lokalt och regionalt att arbeta målmedvetet och effektivt. En viktig del är att stärka den samlade förmågan hos regeringen och Regeringskansliet. Det kan ske på flera sätt kopplade till kompetensutveckling, ansvar och organisation. Frågan har lyfts av flera aktörer bland annat OECD och återkommer i denna lägesbild nedan.

 

2. Driv på kompetensfrågan med kraft för att främja mognad, mod, trygghet och utveckling.
Avgörande för samhällets förmåga att använda digitaliseringens möjligheter och hantera dess utmaningar är att det finns förmåga och bred förståelse för hur vi kan använda tekniken. Satsningar på ”digital” kompetens är därför avgörande. En rad initiativ har tagits, men vår bedömning är att mer långsiktiga, strukturerade och större samhällsinsatser behövs. Underlag och förslag finns i vår lägesbild kring digital kompetens och i rapporter från andra aktörer. Flera goda exempel finns också från andra länder.

3. Sätt fokus på bred delaktighet i en digital tid genom ansvarstagande, resurser och styrning.
Även om digitaliseringen i samhället har pågått i flera år finns det flera hundra tusen personer som aldrig har använt internet. Samtidigt upplever många att de inte är delaktiga i det digitala samhället och att det är svårt att få stöd och hjälp. I våra analyser kopplat till delområdet digital kompetens har vi konstaterat att det saknas ett tydligt ansvarstagande för delaktighetsfrågan. På samma sätt som Sverige har varit bra på att mobilisera kraft och långsiktig styrning för att främja bredbandsutbyggnad och innovation behövs riktning och tydligt ansvarstagande för att främja en delaktighet i en digital tid. Främst för att det är en demokratisk fråga, men också viktigt för att motverka polarisering och undvika stora merkostnader.

4. Se och hantera data som en strategisk resurs i samhället.
Data utvecklas i snabb takt mot att bli en central strategisk resurs för både privat och offentlig sektor. Bättre förståelse för data som resurs samt ökat nyttogörande av data är centralt för att Sverige bättre ska kunna ta till vara digitaliseringens möjligheter. Data är samtidigt en omogen resurs, där bland annat principer och processer för ägarskap, värdering, utbyte och annan hantering av data är underutvecklade. Framgångsrik digital innovation hänger ofta samman med en förmåga att kombinera och nyttja data på nya sätt, varför resursen data är central även i innovations- och utvecklingsperspektiv. Artificiell intelligens (AI) och andra analysverktyg är helt beroende av tillgång till data. I vår rapport ”Data som strategisk resurs” ges en introduktion till området, med behov, utmaningar och möjliga insatsområden.

Lägesbilden digital ledning

Den andra delen av lägesbilden behandlas området Digital ledning såsom det beskrivs i regeringens digitaliseringsstrategi. I strategin handlar det om att ta ansvar för långsiktigheten genom mål, handlingsplaner, mätning och uppföljning. Här ger Digitaliseringsrådet ett antal rekommendationer; bland annat behöver målsättningarna i digitaliseringsstrategin konkretiseras för att tydliggöra ansvar och resursbehov, nationella insatser behöver prioriteras och uppföljning av digital ledning behöver stärkas. Regeringen bör också i större utsträckning använda utnämningsmakten för att se till att ansvariga för verksamheter har god kunskap kopplad till digitalisering och på så sätt uppmärksamma frågornas betydelse.