En starkare digital drivkraft är viktigt för Sveriges utveckling

9 december 2019

Sverige skulle kunna ligga längre fram i den digitala utvecklingen än vi gör. Det hävdar Jan Gulliksen, professor och vicerektor för digitalisering på Kungliga tekniska högskolan, KTH. Förutsättningarna finns men det behövs en tydligare politisk vilja att synas och delta, till exempel inom EU.

Porträtt på Jan Gulliksen.

Jan Gulliksen, ofta kallad Gulan, är ledamot i Digitaliseringsrådet från starten 2017. Innan dess var han ordförande för Digitaliseringskommissionen och han har medverkat i flera nationella och internationella expertgrupper sedan 2012. Han är också Digital Champion för EU vilket innebär att han bidrar med sin sakkunskap till EU-kommissionen.

Hur ser du på Sveriges position ur EU:s perspektiv?

- Det finns goda förutsättningar för digital drivkraft i Sverige. Stabil ekonomi, inte så hierarkiska organisationer och relativt jämställt i förhållande till andra länder. Men vi skulle kunna synas mer internationellt. Då skulle vi också bättre kunna ta del av de utvecklingspengar som finns inom EU. Inom EU har man organiserat om och lagt stor tonvikt på digitalisering, säger Gulan.

- I den nya kommissionen la man ansvar för ”Digital Single Market” på Margrete Vestager och gjorde positionen till vicepresident, vilket ger frågorna extra hög status.

Utbildning och forskning

Gulans spetskompetens inom Digitaliseringsrådet är forskning och utbildning. Han tycker att rådet har en viktig roll.

- Jag tycker att det är klokt att ha ett råd som kan bidra med kunskap och som är en plattform för att lyfta det här komplexa området. Rådet kan bidra med inspiration men även hålla öppna diskussioner. Jag ser rådet som en chans att driva digitaliseringen framåt, att det är en plattform för dialog med politiker och ett sätt att lyfta fram angelägna frågor för Sverige så att det blir debatt.

Det är ingen tvekan om att Gulan är engagerad i sitt område. En starkare digital drivkraft är viktigt för Sveriges utveckling är något han ofta återkommer till. För att underlätta för detta skulle vi behöva ändra strukturerna för beslut. Både på nationell nivå och på universiteten.

- Digitaliseringen skär genom alla områden; hälsa, kultur, utbildning, näringsliv, klimat… Det finns en risk att inte rätt saker händer på grund av stuprör i beslutsstrukturerna.

Lära hela livet

En fråga som ofta tas upp som en utmaning är det stora behovet av högutbildade personer med digital kompetens. Hur ser den digitala drivkraften ut inom Sveriges universitet?

- Vi kan bli mycket bättre. Många universitet lever kvar i idén att vi finns till för 20-25-åringar. Men vi kanske ska producera material för andra grupper också? Vi måste tänka utifrån ett livslångt lärande. Det finns ingenjörer som blir av med jobbet eftersom deras kunskaper är föråldrade. Vad gör man då – sätter sig i skolbänken eller börjar köra taxi? Hur kan vi möta det behovet? Universiteten måste bli bättre på att undervisa flera olika grupper.

Ett exempel som Gulan är särskilt stolt över är hur KTH har mött kompetensbehovet genom en satsning på att snabbutbilda nyanlända med tidigare akademisk bakgrund.

- Vi startade en 12 veckors pilotutbildning, Software Development Academy, för nyanlända med akademisk bakgrund 2017. Nu är det sjätte kullen som går utbildningen. Därmed är 260 deltagare snart klara. I snitt har drygt 70 procent av dem fått arbete i IT-sektorn och kan därmed försörja sig själva igen. I höst har vi ökat antalet ställen som utbildningen körs på och den första kullen deltagare utanför Stockholm går nu utbildningen i Lund.

Utifrån utbildningsområdet, och om du fick föreslå ett politiskt beslut imorgon, vad skulle det vara?

- En miljard till digitalt kompetenslyft. Till exempel kompetenslyft för lärare så att alla lärare har tillräckliga färdigheter och så att alla elever också får möjlighet att delta i den digitala utvecklingen. I mitt jobb på universitetet ser jag själv att det är studenterna som leder utvecklingen. Mina studenter har redan kollat på Youtube eller lyssnat på poddar, ofta från andra konkurrenter, när de kommer till mina föreläsningar. Vi behöver se möjligheter med detta och möta det nya, inte hålla kvar vid gamla sätt att tänka. Det är individen, användare eller kunder, som driver förändringen framåt.


Text och foto: Anna Björklöf