När blir digitaliseringen av kommunala tjänster lönsam?

11 juni 2019

Den 11 juni presenterades resultaten från en rapport som Digitaliseringsrådet har tagit fram med hjälp från forskningsinstitutet Rise och konsultbolaget Stelacon. Studien granskar sju kommunala tjänster för att förstå mer om när digitaliseringen blir lönsam och analysera skiftet från analoga till digitala processer.

Se direktsänt webbinarium

I en snabbföränderlig värld behövs en förmåga att leda och styra digitaliseringen på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Baserat på kommunernas erfarenheter och resultat försöker vi förstå mer om när satsningar på digitalisering bli lönsam och när uppstår merkostnader. 

På konferensen Offentliga Rummet direktsändes ett webbinarium där det viktigaste från rapporten "När blir digitaliseringen av kommunala tjänster lönsam" lyfts fram och diskuteras.

Ta del av webbsändningen här

Den 11 juni 2019 presenterades rapporten "När blir digitaliseringen av kommunala tjänster lönsam" på ett webbinarium i samband med konferensen Offentliga Rummet. Anders Hintze, analysansvarig vid Digitaliseringsrådet, berättar om resultaten. Jens Danielsson, digitaliseringschef Örnsköldsvik och Anna Pegelow, strateg vid SKL, bidrar med erfarenheter och reflektioner. Anders Nordh från SKL modererar.

Den 11 juni 2019 presenterades rapporten "När blir digitaliseringen av kommunala tjänster lönsam" på ett webbinarium i samband med konferensen Offentliga Rummet. Anders Hintze, analysansvarig vid Digitaliseringsrådet, berättar om resultaten. Jens Danielsson, digitaliseringschef Örnsköldsvik och Anna Pegelow, strateg vid SKL, bidrar med erfarenheter och reflektioner. Anders Nordh från SKL modererar.


De viktigaste resultaten

1. Digitaliseringen kan bidra till stora effektiviseringar om den används rätt. De sju tjänster som har granskats antas kunna bespara 2,5 miljarder per år om det sker via en smart och användbar digitalisering som gör det möjligt att lämna de traditionella processerna. 

2. När nyttjandegraden är låg, det vill säga att det är få som använder digitala tjänster, bidrar det till en stor nationell merkostnad. Sammanfattningsvis visar studien att det krävs att minst 25% använder tjänsten för att det ska gå att tala om besparingar. Med andra ord är det avgörande att arbeta med enkelhet och olika incitament för att öka nyttjandegraden.

3. Skillnaderna är stora mellan stora och små kommuner. I en liten kommun krävs det att fler använder en tjänst för att undvika merkostnader av dubbla system. Det är mer resursbelastande att upprätthålla såväl traditionella som digitala processer. Helhetsperspektiv och samverkan är viktigt av flera anledningar men studien visar att det kan främja effektiviseringspotentialen. 

Tjänster som har studerats är: 

  • Ansökan om bygglov
  • Ansökan om busskort för skolungdom
  • Ansökan om färdtjänst
  • Ansökan om ekonomisk bistånd (socialtjänst)
  • Redogörelse/arvodesräkning för ensamkommande flyktingbarn
  • Digital nattillsyn inom äldreomsorgen
  • Digital nyckelhantering inom äldreomsorgen

 


Graf på total effektivisering med digital bygglovshantering från rapporten "När blir digitaliseringen av kommunala tjänster lönsamma"

Graf på total effektivisering med digital bygglovshantering från rapporten "När blir digitaliseringen av kommunala tjänster lönsamma"

Exempel på studerad tjänst

Analysen bygger på att hela bygglovsprocessen digitaliseras (dock ej robotisering). Redan vid en låg nyttjandegrad uppnås en positiv effektiviseringsvinst för byggnadslov. Är dock den digitala nyttjandegraden lägre än 10 % uppstår en merkostnad för att upprätthålla både en traditionell process och en digital. För mindre kommuner gäller det att överstiga 20 % för att undvika merkostnader.

 

En potential på 500 miljoner kronor antas uppstå vid hög digital nyttjandegrad. 


Relaterat och användbart material

För dig som är politiker, beslutsfattare eller arbetar med verksamhetsutveckling kan vi tipsa om:
Slutrapport från Expertgruppen för digitala investeringar (SOU 2018:72)
En mycket användbar genomgång av viktiga utgångspunkter vid digitalisering av en verksamhet. 

Digitaliseringssnurran är ett verktyg för att beräkna eventuella effektiviseringsvinster för en kommun.